Trots att jag har cyklat mountainbike i många år är jag ännu inte fullärd. Det blir man nog aldrig, och det är väl lite det som är tjusningen, att man fortfarande utvecklas. Efter intervallerna i lördags blev det lite teknikträning. En stenkant en bit upp i en backe var det som var målet. Många (misslyckade) försök och en tålmodig Henrik som tillslut fick markera med en kotte var jag skulle lyfta, och vips var jag uppe! Blev grymt förvånad och gjorde det en gång till av bara farten. Härligt när man övervinner hinder, stora som små.
Idag hade jag en grym huvudvärk, och kräkfyror på programmet. Huvudvärken brukar kunna försvinna vid fysisk aktivitet så jag stack ut fastän kroppen inte var jättesugen. Efter 2 intervaller gjorde skallen lika ont, men då var det ju bara 2 kvar, så det var lika bra att fixa dem också, lika gärna som att sitta hemma och lida så kan man se till att plåga hela kroppen.
För att åtminstone få ihop en timme blev det en sväng i "hemmaskogen". Nöjde mig med de stenigaste partierna, funderade lite innan hur det skulle gå eftersom det var rätt blött på stenar och rötter efter dagens regn. Men hann knappt tänka förrän jag fixat de två svåraste grejerna, inga jättesvårigheter, men det brukar alltid bli någon fotisättning, men inte idag. Kände mig riktigt nöjd, plågat mig igenom intervallerna och tekniken funkade. Efter en kopp té och lite rabarberkaka släppte även huvudvärken, men nu är det kudden nästa! Ingen idé att dega framför tvn, röda mot gula jagar boll på ena kanalen och tanter som blir upprörda över vuvuzelor på den andra, resten av kanalerna verkar ha annat på tablån.
