I skogen kan man hitta alla möjliga filurer, eller är cowboyträdet någon ny art?
Idag blev det styrkeintervaller på landsväg. Kunde inte låta bli att ta en sväng på racern, denna ljuva försommarkväll. Luften var full av syrendoft, hittade till slut ett bra ställe att köra på, motvind på platten sedan motlut. Med en kadens på 40-50 känner man sig lagom störd när man mosar, bara väntade på att någon bilist skulle veva ner rutan och säga åt mig att växla ner... Men de kanske blev så bländade av mina vintervita ben att de inte hann reagera på den låga kadensen? Men det var riktigt nice att kunna träna i kort-kort, har inte hänt alltför många gånger i år.
Kul sak det här med perspektiv, eller kanske det är något med vattnet i Läppareboda som gör korna extremt små?
