måndag 29 augusti 2016

Inför inskolningen

Fylleriövningar...
Junior gillar Blut Royale med Combichrist. VNV Nation har också hög digg-faktor. Men gissar att det är mer barnvisor de är ute efter, eller har jag möjlighet att påverka hela avdelningen med min musiksmak nu?

fredag 26 augusti 2016

Berg

Efter att ha varit på vift en månad så har vi kommit hem igen. Skönt att komma hem till sitt, och Junior uppskattade nog att återse vissa leksaker som inte fått följa med.
Testade att springa häromdagen, vilket jag inte gjort sedan Skärgårdsutmaningen. Det var tungt, och det fanns nog inget löpsteg alls kvar, det kändes som jag hade betong i fötterna! Genomled passet, men märkte att känslan var sämre än tiden (men tiden var iofs ganska dålig den med...) Men det borde ju innebära att någon liten muskel finns kvar, och då kanske det känns lite bättre nästa gång...
Har drabbas av en lust att röja. Skulle jättegärna vilja få lite ordning på mitt kaos, men när Junior väl har somnat, då finns det inte så mycket energi kvar, det räcker mest till att försöka få ihop vardagen. Men en liten grej i taget, och försöker glädjas åt det som blir gjort istället för att tänka på berget av prylar som är kvar. Det berget har ju faktiskt krympt, vilket jag inser när jag tänker tillbaka typ tre månader så på något vis lyckas jag ju få något gjort. Eller så har jag några självdestruerande grejer på listan, som när jag väl kommer till den punkten så behövs det inte fixas längre...

torsdag 18 augusti 2016

Regn

Ännu en gång konstaterar jag att hösten kommer med Cykelvasan. Regn och kallt sedan dess. Har bara badat en gång denna vecka och konstaterar att det kan inte blir mycket bad mer i år. Fast jag gillar hösten, gillar årstidsväxlingarna, alla årstider har sin charm. Kommande höst innebär ju en hel del förändringar, min vardag kommer drastiskt att förändras. Så höstkänslan i år är lite blandad, spännande med det nya och lite vemod,som säkert många småbarnsföräldrar känner igen sig i när småttingen ska börja på förskola och leva mer och mer ett eget liv...

söndag 14 augusti 2016

Cykelvasan 2016

Dags för Cykelvasan igen igår. Det är sjätte året i rad jag är där, och var femte gången jag startade i något av loppen under sommarveckan. I år hade jag bokat stuga hela veckan och tog med mamma som hjälpte mig med Junior så jag kunde passa på att cykla lite mtb i skogen.
Hann med både Rörbäcksnäs och lite backträning så träningsmäsdigt bra vecka. Dessutom hann vi även peta in lite utflykter, så vi var nöjda med veckan alla tre.
Igår var det då dags för race. Seedad på förra årets ganska blygsamma resultat, så fick sovmorgon och startade klockan 10.55. Trots det så blev det lite bråttom till start,och vi hamnade rätt långt bak i startledet. Vilket förvisso kvittar då startbacken är rätt krävande och sållar rätt bra.
Planen var att cykla med L i år igen, men eftersom han har gjort annat än att cykla i sommar så blev jag inte jätteförvånad när han hade släppt innan Smågan. Min plan för dagen var att gå på känsla, att cykla med bra tryck i benen och en bra känsla i kroppen, samt att ha kul. Kollade inte pulsen förrän efteråt, utan gick det tungt så växlade jag ner o kändes det lätt försökte jag att trycka på, utan press.
Men såklart, ett drömmål hade jag. Under 4 timmar skulle kännas fint.
Höll mig till min plan, och i Evertsberg fick jag syn på en klocka och räknade lite. Om jag fortsatte att hålla tempo så skulle jag fixa sub 4. Kroppen kändes bra, och det gick lättare i spåret än jag vågat hoppas, så fortsatte att mata på. Märks att många är ovana att cykla där det är lite knöligare, flög förbi massor av folk utan någon större ansträngning.
Men plötsligt så tappar jag mycket luft i framdäcket. Skit tänker jag, punka. Funderar på att lägga i en slang, men märker att jag inte tappar mer luft så fortsätter att rulla. Problem med styrningen och det är tungt, men det går. Masar mig upp för Lundbäcksbackarna och tar det försiktigt ner, och sedan äntligen framme i Oxberg. Får hjälp att fylla på luft och få till däcket som låg lite snett, sedan iväg igen. Tack och lov så höll luften ända till Mora, men var lite nervöst.
Valde Volvospåret efter Hökberg, så jag fastnade på film. Efter det kunde jag inte låta bli utan hoppade ut från det. Hade ju drygt 7 mils cykling i bra tempo i benen då, så låren protesterade genom att dra ihop sig. Klart oskönt. Växlade ner och trampade vidare. Funkade bra så länge jag satt ner och höll igång benen. Försökte vila lite men då drog ena låret ihop sig. Trampade ett halvt varv, då började andra låret kramp. Aj. Lyckades trampa ur krampen i låren, men så drog vaden ihop sig.
Tryckte i mig vad jag hade i energi och matade på och räknade ner kilometerna mot Eldris. Trampa trampa trampa. Snabbt stopp i Eldris för att tanka sista energi, sedan mata mot mål. Snabb titt på klockan och ja, om jag kan hålla tempot så fixar jag sub 4.
Får lite pepp av en norrman som jag körde förbi vid backen som är 2-3 km från mål. 2 km från mål vet jag att jag kommer att klara det och får den sköna känslan i kroppen. Den där härliga känslan att veta att man klara ett uppsatt mål, den är härlig!
Låser dämparna på upploppet och drar på vad jag kan. Vågar inte ställa mig upp, litar inte på att benen ska acceptera det. Får en sluttid på 3.55.25 och går omkring och bara är nöjd efteråt!
Själva cyklingen kändes bättre än väntat. Till exempel brukar det vara tufft innan Hökberg, men det märkte jag inte av, och backarna kändes inte så hemska som jag mindes dem. Hade kul, vilket ju var det viktigaste med dagen, och mådde mitt tidsmål.
Efter loppet sprang jag på Johnnie o Mattias från Sofias änglar. Kul att träffa dem igen. Är ju ett halvår sedan de var hemma och fixade. Har hänt mycket på det halvåret, kändes bra att inse hur långt jag kommit på dessa månader!

tisdag 9 augusti 2016

Necessär

Helt utan att kolla upp så drar jag till med en vild gissning. Ordet necessär är släkt med "necessary" och således kan man anta att det är något som samlar viktiga prylar man behöver. Vanligtvis tandborste och dylika attiraljer.
Letade efter mitt gladögonfodral, men hittade en massa annat man bara måste ha med sig. Eller snarare bra att Ha-saker som bara råkade hamna där. Medalj från senaste loppet känns ju inte livsviktigt att ta med sig på nästa resa, men vem vet när man behöver lite snabb energi?
Cyklade ett par timmar idag, blev trött och innan jag hade fyllt på energi så protesterade kroppen och började tokfrysa. Lite synd att det inte är bastu i stugan...
Annars var det riktigt fin cykling idag. Fina stigar där man kunde köra sig hur trött man ville, blandat med knixigare partier som aktiverade hjärnan. Kollade in en del av stigen lite närmre...
Hot om regn imorgon, men hoppas på uppehåll så jag kan cykla lite då med.

lördag 6 augusti 2016

Skärgårdsutmaningen

Letade efter ett triathlon som vi skulle köra lag under sommaren. Hittade Skärgårdsutmaningen, swimrun i Söderhamn, istället och kollade med P om han var intresserad. Han hade aldrig simmat i öppet vatten innan, så vi testade en gång innan vi anmälde oss, sedan simmade vi en gång till.
Vi kom dit i gott om tid och kunde spana in vart första doppet skulle ske, var starten var osv. Alla andra såg jätteproffsiga ut, så jag räknade med att bli akterseglad direkt.
Starten gick och Rammstein pumpade ut ur högtalarna, så kändes som ett bra flow. Vi var en liten grupp som gick ner i vattnet samtidigt, men den inledande simningen var bara katastrof. Ingenting funkade och hela idén kändes inte så bra längre. Men så småningom kom vi upp på land och det kändes lite bättre när jag insåg att vi inte var sist. Kommande löpsträcka kändes ok, och när vi kom till första sjösimningen så hittade jag flytet igen. 700 meter och crawl hela vägen.
Klättrade upp på land där vi märkte att vi var starka på stiglöpningen, knölig terräng gav visst fördel åt oss.
När vi skulle simma över nästa sjö blev vi förvirrade. Dimman låg tjock över sjön, och vi kunde inte se några markeringar, trots att det bara var 250 meter som skulle simmas. Vi simmade ut i sjön och hoppades på att se något. En sjö som var full av näckrosor, så det blev en liten extra utmaning... Fick syn på markeringen och navigera de om. Lagen bakom slapp på så vis simma den extrasvängen...
Vätska, bulle och dags för längsta löpningen. 1,5 km stig följt av 3 km grusväg som ledde till havet. Där delade sig banorna, långa på ett håll medan vi vände norrut på korta banan. Svinkallt!
Försökte veva på så gott jag kunde för att få komma upp igen, men det var rätt strömt så kändes som jag inte kom någon vart.
Sprang över en ö innan det var dags att bada igen. Sprungit ikapp ett lag i vår klass, men visade sig vara Ångbåten med kompanjon, grymt snabba i vattnet. Men vi kom ikapp i slutet av kommande löpning. Sista simsträckningen blev en låååång vadarsträcka istället. Det var tungt och såg verkligen musten ur oss. Vi hade passerat Ångbåten och nosade på nästa lag, men orkade inte. Sista löpningen var en extra utmaning med skorna fulla av sand, men samtidigt en bra känsla, vi fixade det!
Tvekade förvisso aldrig, visste att vi skulle klara det, men känslan när man vet att snart går jag i mål och är nöjd, den är härlig!
Vi slutade på en tiondeplats, tid ca 2.27 vilket vi är nöjda med.

Tävlingen i sig var mycket trevlig. Bra stämning utefter banan, trevliga funktionärer och bra banmarkeringar. Extra cred för att det satt skyltar med kommande sträcka på både simning och löpning, och typ av terräng. Trevligt med både medalj och tröja efteråt.
Om vi kommer tillbaka? Återstår att se, behöver träna lite mer löpning i så fall.

tisdag 2 augusti 2016

Helikopter

Fick möjlighet att flyga helikopter i söndags, och så klart tog jag chansen. Det var urhäftigt!
Den flög på ca 300 m höjd,  så vi såg bra. Öarna, viken, båten, huset... Grymt att se allt detta från ett annat perspektiv! Får jag möjlighet så gör jag om det, helt klart!