Efter en vår/försommar med fler sjukdagar än träningsdagar så hade jag inga större förhoppningar om att göra något kanonlopp tidsmässigt, men jag satte ändå ett mål på att köra under 2,15. Jag gick ut lite lugnare än vad jag brukar, och faktiskt, när banorna delade sig och vi kom ut på de roliga endurospåren så hade jag en massa energi kvar och kunde bara njuta av den roliga cyklingen!
Efter ungefär en timmes körning så började det ösregna. För varje gång jag tryckte ner pedalerna så kändes det som jag pressade ut flera liter vatten ur skorna...
Trots Race King-däck så gick det rätt bra i skogen också, men fick sladd på sista kilometern och samtidigt som jag flög av cykeln så fick jag kramp i vaden. Detta var något helt nytt för mig, har haft känning förut, men nu var det på riktigt. Smärta! Lyckades kravla mig upp på cykeln och rulla i mål.
Saknar massa saker som jag tappat på grund av alla sjukdagar, formen är ljusår ifrån vad den borde vara. Men igår kunde jag ta det rätt lugnt, så kanske att jag får vara frisk nu?
För övrigt blev saften jag gjorde i lördags jättegod!
