Varför?

Ja, våg på hotellrummet? Dumt.

Konstig skylt

Tjänsteresa, och denna blogg handlar ju inte om jobb särskilt mycket. Men, började fundera när jag såg denna skylt. Varnar de för människor med utsträckta armar, eller vad är det de vill säga med skylten? Någon som vet?

Före frukost

Imorse kom vi ut på ett nätt litet joggpass före frukost. Eller nätt och nätt, jag kände mig som en elefant och det var asjobbigt, och jag kände inte alls för det.Men Henrik pushade och jag hade vägt mig innan, så jag visste ju vad som borde göras.
För bara några år sedan cyklade jag ju upp till ett par timmar innan frulle, nu var det segt att jogga en halvtimme. Dessutom har jag lagrat rätt mycket energi i min kropp sedan dess (tyngdkraften är inte snäll just nu), så formförsämringen är skrämmande. Känns som att det är dags att ta tag i mitt liv. Men hur får man till det i vardagen?

Hanö

Idag tog vi båten till Hanö. Efter lunch på resturangen (efterrätt ingick) så var vi redo att utforska ön.
Vi hittade stigen till draken, men den var inte hemma, grottorna utforskades, vi såg några dovhjortar (en svart), bönsäcken...
Man hinner med mycket på en dag, och efter lite tacos så var vi rätt nöjda med dahen allihop.

Guld, silver, brons

Vi har några svenska veterancyklister på plats i Sydafrika, där Masters-VM pågår för fullt. Trots att det är långt iväg så finns det flera svenska cykllister på plats. Cyklister som med egna medel tagit sig dit, eftersom våra duktiga veteraner inte får några pengar från SCF för att representera Sverige.
De lägger mycket tid för att nå dit de har kommit. En enorm träningsmängd, som kombineras med heltidsjobb, sponsorjakt (och underhåll av sponsorerna, eftersom det ju oftast är ett långsiktigt samarbete) och alltsom oftast ska de få det hela att synka med ett fungerande familjeliv.

Jag vet inte hur många svenskar som är på plats, men jag vet att det är i vart fall tre stycken som har tagit sig upp på pallen.
Ett stort grattis till Tommy Olsson (guld), Benny Anderson (silver) och Anna Persson (brons)!

Benny har erövrat fyra VM-medaljer på fem år, varav tre guld - imponerande! Där vill jag också passa på att ge Carina en eloge, som en stöttande fru samtidigt som hon själv tränar och tävlar.

Folkdräkt

Vi var ju på bröllop i somras, och dagen till ära bar jag folkdräkt. Det var typ 30°C, så jag var glad att den var i bomull, och inte i ylle som vissa andra...
Jag hoppade över mössan och glömde underkjolen (vilket ju inte gjorde något i den hetta som var).
Denna bild är speciellt för dig, ML! (Du ville ju ha bildbevis).

Upplandsdräkten

Cykelvasan 30

Igår körde jag Cykelvasan 30, den kortaste varianten av Cykelvasan.

Jag hade fått plats i första starten, som gick 10.10, efter det fortsatte startgrupperna med 5 minuters mellanrum. Starten gick i Oxberg, och sträckan var lite drygt 32 km.
Jag var rätt taggad inför start, och stod rätt bra till i startledet. Ganska snabbt var jag först efter att starten hade gått. Jag vände mig om för att se hur många jag hade på rulle, och blev rätt förvånad när det var tomt bakom. Skönt, tänkte jag, och höll igen lite. Funderade lite på vart pilarna var, eftersom starten är på en stor grusplan. Men lagom till att publiken glesnade så fick jag syn på en föråkare, en motorcyklist med reflexväst. Perfekt!
Körde mot Oxbergsjön, sedan gick det uppför, först på asfalt sedan gräs upp till kontrollen. Försökte att inte ge allt, men att köra fort men kontrollerat. Benen kändes bra, men huvudet var inte riktigt med mig, så jag hade inte riktigt det tryck jag ville.
Ganska snart började jag köra om tävlande från ungdomsklassen som startade 10 minuter före oss, men fartskillnaden var såpass stor, och det gick rätt bra att köra om.
Efter ett tag släppte föråkaren förbi mig, och nu blev det ännu svårare att hålla fart, men jag försökte så gott jag kunde.
Innan Hökberg är det jobbigt, vare sig jag cyklar eller åker skidor. Så också igår. När jag slet uppför så kom en supersnabb kille och körde om mig, och att försöka gå med var inte att tänka på. Men efter Hökberg så är det en lång utför, en välförtjänt belöning.
Det kom inga fler och körde om, så jag var således första dam i mål, vilket såklart var kul. Lite senare kom Maria och Sanna från Varberg, och de hade bättre tid än jag. Men det är ju två duktiga cyklister, så det känns ok. Jag hade tredje tid bland damerna, elfte tid totalt, vilket jag är rätt nöjd med. Var inte så nöjd med mitt lopp när jag gick i mål, eftersom jag inte hade fått huvudet att funka, men mer nöjd i efterhand.

Kroppen känns lite sådär idag, så efter att ha langat till Henrik på CV90 så blev det vila och en kvällsprommis på fjället.