Började jobba förra veckan, och inledde med en kortvecka. Åkte till Sälen i torsdags, och i fredags var det dags för motionslopp, 30 km i Fädernes spår. Jag valde den kortaste varianten i år eftersom kroppen inte har känts särskilt pigg på sistone.
Pigg kände jag mig inte heller på fredagen. Jag startade 14.30, i femte startgrupp, så jag hade i vart fall gott om tid att väcka kroppen.
Jag var nog en av de som hade mer bråttom iväg i starten. Hittade några danskar som körde i ungefär samma hastighet, men tappade bort dem när jag kryssade bland motionärerna som startade före mig. Det var många oerfarna och det gällde att hålla koll hela tiden för att undvika olyckor.
Leden tunnades ut allteftersom, och så småningom blev det "fri fart". Jag hade bra ben, men resten av kroppen hängde inte riktigt med. Men det var en härlig känsla att kunna stå på utan att benen protesterade särskilt mycket. För trots allt så kändes kroppen bättre än på länge, och bara det kändes som en seger.
Jag var nöjd vid målgång, jag hade gjort vad jag kunde den dagen, och lyckats med mitt tidsmål. När jag kollade resultaten så visade det sig att jag var snabbaste dam i klassen, och bara fem herrar hade kört snabbare, lite kul. Tiden blev 1.07.51.
Resultat
Igår langade jag åt Henrik som körde tävlingsklass, 95 km. Efter sightseeing tillbaka till Lindvallen (Vasaloppsvägen var avstängd) och lite vila så cyklade jag över fjället. Det gäller ju att passa på att köra lite tröskelpass i backe när det finns långa backar i närheten.
Idag åkte vi lite bil, som omväxling.
