I söndags var jag i Eksjö och körde Ränneslättsturen. Nöjde mig med motionsklassens 41 km, ca 2 timmars åktid kändes lagom. Hade jag anmält mig till tävlingsklass (78 km) hade jag nog inte kommit till start för när jag vaknade på morgonen var jag så trött så den dagens största seger var att jag tog mig upp ur sängen!
Kom iväg bra i starten, trots att vi i korta klassen fick starta sist och därmed försöka kryssa oss fram förbi de som inte hade fullt så bråttom.Hade bra tryck utan att bli särskilt stum, och kände mig cool när de blev köbildning i skogen och hetsade inte upp mig i onödan. Plötsligt var jag vid första kontrollen, och det var dags för delning av banorna. De hade ställt en massa koner så det var svårt att se vart man skulle, men jag fick hjälp av en funktionär som visade vart jag skulle. Sedan blev det väldigt ensamt. Trampade i min ensamhet till nästa vätskekontroll, och sedan sa det poff så dök det upp massor av folk som cyklade om mig, vilket gjorde att jag även tappade ledningen i damklassen. Harvade på så gott jag kunde, fastän hjärnan tyckte att jag hade gjort mitt för den dagen och sa åt kroppen att chilla ner.
Ännu en felkörning, sedan var målet nära. Skönt att gå i mål men konstig känsla att vara trött i huvudet men rätt fräsch i benen.
Idag har jag ägnat mig åt helt andra saker än träning, sociala aktiviteter är också viktiga.
