Teneriffa

Laddat batterierna med sol, bad, värme, extra dagsljus och miljöombyte.
Junior trivdes som fisken i vattnet dessutom, vilket såklart kändes bra.
Nu längtar jag efter skudträning på snö, men det känns rätt avlägset när dagens väder snarare gav en förnimmelse av vår.

Läst!

Sist jag läste ut en bok var den 14/12 2014. Sedan dess har jag haft svårt att fokusera så länge, men så sakteliga jobbat mig tillbaka. Och idag hände det igen, jag läste ut en bok.
Spoilervarning.
Bokens sista mening handlar om att författaren kan tänka sig att dö med katten liggandes bredvid sig i sängen. Jobbigt att läsa. Men samtidigt sant, i den situationen är det ju tryggt för den döende att vara omgärdad av sin familj. Desto jobbigare för oss som blir kvar.

Mina tankar går lite extra idag till Smillas familj, särskilt hennes matte.

21 minutes + core

Testade ett nytt pass idag, 21 minutes. 7 min uppvärmning + 7 min kondition + 7 min dagens som för dagen var intensiv. Puh!
Tycker att det är rätt kul att testa lite nya pass då och då, och detta var roligt, inga omöjliga stegkombinationer så jag slapp förnedra mig totalt.
Var evigheter sedan jag körde gruppträning framför en stor spegel. Upptäckte att jag inte kände igen migsjälv. Tappat muskler på benen så jag påminde mest om en elektrifierad Lockspindel när jag skuttade omkring.
Efter det var det corepass, men eftersom det var en välvillig karl som tog platsen framför mig så slapp jag se mina rörelser under det passet.
Intressant det där med självbilden. Idag såg jag en annan kvinna bakom ett hyfsat spelande glas, och innan jag fattade att det var någon där bakom så funderade jag på hur jag kunde blivit så frodig när vågen antyder något annat. Så några timmar senare så får jag syn på en spegelbild som inte heller känns som min. Konstigt.
Borde kanske titta mig i spegeln någon gång ibland, men det känns som att det finns så många andra saker som är roligare att göra...

Skift?

För lite sedan så pratade jag med en annan småbarnsförälder. Fick höra hur de fick äta i skift eftersom den lilla krävde sitt. Som ensam vårdnadshavare så står man där utan att kunna vaka av från skiftet, så jag tyckte att det lät rätt lyxigt att faktiskt kunna äta sin mat utan att kasta i sig den eftersom a) bebis sover och har en inbyggd radar som funkar som en väckarklocka o väcker bebis så fort mamman sätter sig vid tallriken eller b) bebis äter o en tugga till bebis o en till mamma, o när bebis har ätit klart så är det slut på friden eller c) bebis far omkring som ett skållat troll o mamman kastar i sig vad som helst bara för att orka lite till...
Tacksam för all hjälp jag får, utan sen vet jag inte hur jag skulle orka (fast det hade varit ett snabbt sätt att gå ner i vikt på).

Extra tungt just nu, många tankar. Och förvånad över att det snart gått ett helt år sedan Henrik lämnade oss. Det är fortfarande lika tomt, sorgen blandas med en ilska över situationen, samtidigt som Junior är helt fantastiskt. Blir mycket i huvudet.

Stiltje i stormen

Gorm har dragit förbi, men i bloggandet har det varit stiltje ett tag nu. Dagtid så får jag dela med mig av tangentbordet/telefonen till Junior, och då kan det bli lite vad som helst. När han sover är det en massa annat som behöver fixas. Det är ju månadsskifte stup i kvarten och då är det räkningar som ska betalas, och kring detta månadsskifte så var det ett gäng ljusstakar som skulle upp i fönstret.
För någon vecka sedan fick jag möjlighet att kolla hur (illa) ställt det var med konditionen. Det avslöjades att jag dumpade Tabata med vänner strax innan jag blev gravid. Och även om det gått några veckor nu så har vi fortfarande hållt oss ifrån varann.

Tyvärr hade jag inte möjlighet att köra skidor den dagen det var spår, men än så länge lever jag med visionen om att det blir fler möjligheter. Bara att hoppas, fulskidorna är preppade!

Hetsäter

Är oftast inget större fan av varma dryker, en vintertid kan jag dricka té ibland. Lämplig tidpunkt att dricka té är just när man är lite småhungrig och kan ta de som kvällsfika när Junior har somnat. Men han har isst någon radar som väcker honom lagom till att téet är drickvarmt och mackorna är bredda.
Trycker in mackorna i munnen och försöker trösta/mata/vara nära med resten av mig. Om han inte vaknar så trycker jag ändå in mackorna så fort jag kan OM han skulle vakna.
Den som sa att man ska äta i lugn och ro och tugga varje mun gröt 20 gånger hade nog inte småbarn.

Kladdkakans dag

Tydligen var det kladdkakans dag idag. Hittade ett smarrigt recept i tidningen igår som vi bara var tvungna att testa. Saknade vissa ingredienser till chokladfluffet och daimen som skulle ligga ovanpå, så blev en tur till affären igårkväll. Tyvärr var det en puckad energitjuv på parkeringen, och affären hade slut på daim, men vi fick ihop något gott ändå, Junior och jag.
Inledde dagen med ett tröskelpass och sedan var det dags att moffa. Lyxigt att få träna själv och veta att Junior har det bra i goda vänners sällskap!
Sedan blev det ännu en kompisdate, och jag blev bortskämd med lagad mat, avlastning och vuxenprat.
Och kakan... Ja, den var fantastiskt god, ett recept värt att sparas.