lördag 17 juli 2010
fredag 16 juli 2010
Brons!
Så var det dags för XC. 3*6,8 km med ett gäng medaljsugna konkurrenter. Banan var fortfarande fast efter tisdagens regn, och lerhålen var mycket bättre. Det saknades riktigt långa stigningar, istället var det fler korta, branta backar som skulle besegras. Lite tekniskt var det också i början. Om man, mot förmodan, inte tyckte att banan var tillräckligt jobbig så såg värmen till att skilja agnarna från vetet.
Starten var ovanligt lugn. Jag hade bestämt mig för att hålla igen lite i början och istället disponera krafterna så jag skulle palla att hålla tempot uppe racet igenom. Vi kom fram till första backen på målområdet där vi körde upp och ner i serpentiner, och när dessa var avklarade låg jag på en tredjeplats, med bara en liten lucka fram. Det kändes helt lugnt, och väl i skogen var jag i rygg på Tuuli och Irma. I backen upp från ån gick Tuuli upp i ledning och jag följde enkelt med. Funderade på om jag skulle testa ett ryck, men tyckte det kändes för tidigt i loppet. Tappade lite här och lite där, men vid varvning var hon fortfarande inom synhåll och jakten fortgick.
Bakom mig hade Rosemarie fått upp farten och jag märkte hur hon tog in. Kämpade för att hålla henne bakom mig. La nog lite för mycket krut i en backe, för efter det hade jag knappt styrfart. Men skam den som ger sig, bara att trampa på fast kroppen skriker neeeeeeej! På slutet av andra varvet gick hon om och jag hade inte mycket att sätta emot. Ut på sista varvet lyckades jag lägga av kedjan i en av serpentinerna och fick springa upp. Anjang var plötsligt jobbigt nära. Hon är grymt rutinerad och har åtskilliga SM-medaljer sedan tidigare, mest guld...
Sista varvet var tufft. Jag hade inga som helst planer på att lämna detta mästerskap utan medalj så jag slet som ett djur. Med ungefär ett halvt varv kvar kom krampen. Gick bra så länge jag satt ner, men så fort jag ställde mig upp kom det en schäfer och bet mig i låret. Jag såg inte till den, men jag kände den... Med många korta backar så blir det att resa sig en del. Var orolig för att hela låret skulle knyta sig men det gick bra. Lyckades hålla Anjang bakom in i mål på ren vilja. De andra tjejerna var starkare idag, men jag är riktigt nöjd att ha plockat hem en tredjeplats i det tuffaste SM-startfältet sedan jag började köra i klass D30.
Hade riktigt bra stöttning utefter banan idag, vilket uppskattas. Att få den extra peppningen hjälper att hålla humöret uppe och fightas ända in i kaklet. Det är flera som stöttat mig så jag har kunnat fixa detta idag, men ett extra tack till Matthias Wengelin som ställde upp med drickaflaskor då våra tydligen trivdes mycket bättre hemma i köket.
Langningen var också guld värd, och colan efter målgång och... Ni vet själva :)
Starten var ovanligt lugn. Jag hade bestämt mig för att hålla igen lite i början och istället disponera krafterna så jag skulle palla att hålla tempot uppe racet igenom. Vi kom fram till första backen på målområdet där vi körde upp och ner i serpentiner, och när dessa var avklarade låg jag på en tredjeplats, med bara en liten lucka fram. Det kändes helt lugnt, och väl i skogen var jag i rygg på Tuuli och Irma. I backen upp från ån gick Tuuli upp i ledning och jag följde enkelt med. Funderade på om jag skulle testa ett ryck, men tyckte det kändes för tidigt i loppet. Tappade lite här och lite där, men vid varvning var hon fortfarande inom synhåll och jakten fortgick.
Bakom mig hade Rosemarie fått upp farten och jag märkte hur hon tog in. Kämpade för att hålla henne bakom mig. La nog lite för mycket krut i en backe, för efter det hade jag knappt styrfart. Men skam den som ger sig, bara att trampa på fast kroppen skriker neeeeeeej! På slutet av andra varvet gick hon om och jag hade inte mycket att sätta emot. Ut på sista varvet lyckades jag lägga av kedjan i en av serpentinerna och fick springa upp. Anjang var plötsligt jobbigt nära. Hon är grymt rutinerad och har åtskilliga SM-medaljer sedan tidigare, mest guld...
Sista varvet var tufft. Jag hade inga som helst planer på att lämna detta mästerskap utan medalj så jag slet som ett djur. Med ungefär ett halvt varv kvar kom krampen. Gick bra så länge jag satt ner, men så fort jag ställde mig upp kom det en schäfer och bet mig i låret. Jag såg inte till den, men jag kände den... Med många korta backar så blir det att resa sig en del. Var orolig för att hela låret skulle knyta sig men det gick bra. Lyckades hålla Anjang bakom in i mål på ren vilja. De andra tjejerna var starkare idag, men jag är riktigt nöjd att ha plockat hem en tredjeplats i det tuffaste SM-startfältet sedan jag började köra i klass D30.
Hade riktigt bra stöttning utefter banan idag, vilket uppskattas. Att få den extra peppningen hjälper att hålla humöret uppe och fightas ända in i kaklet. Det är flera som stöttat mig så jag har kunnat fixa detta idag, men ett extra tack till Matthias Wengelin som ställde upp med drickaflaskor då våra tydligen trivdes mycket bättre hemma i köket.
Langningen var också guld värd, och colan efter målgång och... Ni vet själva :)
onsdag 14 juli 2010
4:a
Tempo. Sandiga banor som var fina efter regnet igår kväll, och ett lerhål som inte alls såg roligt ut efter regnet. Hade tur med lottningen och startade sist. Fick höra efter banan att jag låg bra till, ledning hörde jag sista gången innan det gick åt skogen med kanske 2 km kvar. Klantade bort mig och slutade på en trist fjärdeplats. Men kroppen känns fin och nytt race imorgon, håll tummarna för att det går vägen då!
lördag 10 juli 2010
Nyutexaminerad
Sista träffen på utbildningen ägnades i huvudsak åt presentationer och opponeringar av våra rapporter. Det hela avslutades med en jättebra föreläsning som verkligen känns som det finns nytta av för den personliga utvecklingen, vilket ju också stärker oss i våra kommande yrkesroller.
Idag har jag varit på HLR- och brandutbildning, var några år sedan sist så det var bra att fräscha upp kunskaperna, tack och lov inget jag behövt praktisera i verkliga livet.
Cykling hanns det också med idag, testade ett par nya stigar och knäckte några svårigheter. På ett ställe kände jag mig verkligen som en lilleputt när jag kom och skulle cykla upp bland en massa ormbunkar som var väldigt höga, kändes som hela jag (& cykel) försvann i det gröna...
Har förresten anmält mig till ett tempolopp, på landsväg, så jag får väl ut och testa tempobågarna & ufohjälmen någon gång innan det är dags för det. Men kommande vecka så är det MTB som gäller.
Idag har jag varit på HLR- och brandutbildning, var några år sedan sist så det var bra att fräscha upp kunskaperna, tack och lov inget jag behövt praktisera i verkliga livet.
Cykling hanns det också med idag, testade ett par nya stigar och knäckte några svårigheter. På ett ställe kände jag mig verkligen som en lilleputt när jag kom och skulle cykla upp bland en massa ormbunkar som var väldigt höga, kändes som hela jag (& cykel) försvann i det gröna...
Har förresten anmält mig till ett tempolopp, på landsväg, så jag får väl ut och testa tempobågarna & ufohjälmen någon gång innan det är dags för det. Men kommande vecka så är det MTB som gäller.
onsdag 7 juli 2010
Seg
Igår var det styrkeintervaller på schemat. Kan ju meddela att söndagens race satt kvar väldigt mycket i benen, efter två intervaller var det mycket jobbigt, på den tredje var jag färdig att lägga av. Fem stod det i programmet så det var bara att fortsätta, och ja - jag var riktigt nöjd när jag fixat allihop!
Imorse höll skatorna polsk riksdag ute på gräsmattan så till och med kisen klev upp för att kolla vad de höll på med. Så det var bara att kliva upp för mig också och sätta igång. Sista rycket nu med pluggandet, snart klar. Känns segt för tillfället, men det är bara göra, det blir inte mer gjort bara för att man tänker att man borde.
Imorse höll skatorna polsk riksdag ute på gräsmattan så till och med kisen klev upp för att kolla vad de höll på med. Så det var bara att kliva upp för mig också och sätta igång. Sista rycket nu med pluggandet, snart klar. Känns segt för tillfället, men det är bara göra, det blir inte mer gjort bara för att man tänker att man borde.
söndag 4 juli 2010
Ränneslättsturen
+27 grader, strålande sol och inte ett moln på himlen valde vi att åka till Eksjö och cykla Ränneslättsturen. Det blev motionsklass 41 km, en tävlingstid på knappt 2 timmar. Perfekt genrep inför stundande SM om 1,5 vecka.
Dammade iväg i starten, riktigt dammigt var det! I skogen var det bara att ta kölapp men framåt vätskan blev det bredare stigar och gick jättebra att köra om. Vid andra depån fick jag höra att jag var första dam, och så blev det i mål också.Riktigt nöjd med att fixa ett så bra race i hettan!
I mål fick jag ett glas iskall cola av en snäll funktionär, ljuvligt gott och välförtjänt!
Dammade iväg i starten, riktigt dammigt var det! I skogen var det bara att ta kölapp men framåt vätskan blev det bredare stigar och gick jättebra att köra om. Vid andra depån fick jag höra att jag var första dam, och så blev det i mål också.Riktigt nöjd med att fixa ett så bra race i hettan!
I mål fick jag ett glas iskall cola av en snäll funktionär, ljuvligt gott och välförtjänt!
fredag 2 juli 2010
Morronpass
Imorse när jag vaknade låg jag och funderade, medan jag var i gränslandet av vakenhet och sömn. Funderade om det var tidigt, vilken dag det var och om jag var tvungen att kliva upp direkt eller om jag kunde unna mig att sova lite till. Tidigt - ja (typ 6.20), fredag och nä, inte sova mer då det var ett fartpass på schemat. Känns inte så jättelockande i det läget men bara att kliva upp. Kl 7 stack vi iväg, +15 grader redan då, och vi var klara 9, då hade värmen verkligen kommit. Resten av dagen har benen påmint mig om hur duktig jag var i ottan. Men hastigheten var bra och Henrik tyckte jag hade höjt mig ett snäpp. Och då känns det att den inte riktigt är här än, Storformen. Men om 1,5 vecka kanske?
Doftar ljuvligt
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)