Den här gånger var det syster och jag som drog till Köpenhamn och kollade på Depeche Mode (och 44000 andra då). Vi hade inte fått tag i Golden Circlebiljetter direkt när vi beställde så vi behöll våra sittplatser, som var helt ok. Båda jobbade på dagen så vi körde efter det, faktiskt i rätt god tid. Vilket var tur, för det tog en hiskelig tid i Köpenhamn!Men fram kom vi och hittade en parkering typ 5 minuter från arenan (märkte vi när vi skulle gå dit).
Mycket folk utanför men vi kom in rätt snabbt. Tur vi gick in i tid, för såg sedan på sociala medier att det varit många som inte hunnit in innan de började!
Det var ett annat förband än i Stockholm. Kanske inte min typ av musik men den fick jag ju se lite senare. Det märktes att de har gjort några spelningar sedan sist, jag tyckte att det kändes tightare och inte lika trevande. Så bandet och spelningen får klart godkänt.
Men återigen, vad är det med publiken? Jag är medveten om att de har trogna fans som åldras de med, men jag har sätt många äldre som faktiskt kan röja, inte bara sitta still, prata sönder öronen på omgivningen (som ju är där för musiken), dricka öl och äta korv under själva konserten. Vår läktare hade nog samlat de flesta tråkmånsarna, den bredvid var det lite mer fart på.
De spelade samma låtar som i Stockholm, vissa låtar har nog varit med på alla spelningar de senaste 25 åren (Enjoy the silence och Never let me down again) och jag antar att det skulle bli ramaskri om de byttes ut. Men det finns så ofantligt många bra låtar så jag hade gärna sett att de vågat byta några fler.
Efter konserten körde vi hemåt, sedan var det bara att köra till jobbet dagen efter. På ett sätt kan jag sakna den tiden då det var spelning antingen en fredag eller en lördag, men jag fattar ju att det blir ohållbart med bara två spelningar i veckan för bandet och crew.
