söndag 2 april 2017

Bättringsväg

Sega baciller det där. Inte tränat en meter på två veckor snart, nästan känns hur kroppen förfaller och lagrar in varenda chokladägg jag tröstäter. De lagras varsamt kring midjan, och fastnar ordentligt. Inte alls kul.
Efter att en sjukgymnast tipsat om att jag skulle bandagera min skadade tumme så har jag faktiskt inte lika ont längre. Den fick ju inte överbelastas, men det är lätt hänt att det blir gjort ändå, speciellt med en tvååring som bara har en förälder i livet. Ofta så lyckas jag lyfta utan att belasta min onda tumme men så håller jag lite fel så gör det skitont igen (lyckas rätt ofta själv också, så ska inte bara skylla på Junior).
Nu är det dags att attacksova och hoppas på mirakel under natten, kan jag vara frisk nog imorgon för att delta i Uddloppet månntro???

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar