Har genomfört mitt livs längsta skidpass, 45 km, då jag åkte Halvvasan igår.
När jag letade boende så var det rätt dyrt med hotell för en, så jag kollade med Sara om inte hon hade lust att hänga med. Ställde inga krav på henne att åka skidor, ville bara ha lite sällskap på resan. Men nog stod hon också på startlinjen allt igår, hon med. Jättekul!
Skidträningen har inte blivit vad jag hade hoppats. Januari var ok, fick ju till och med lite styrketräning när jag hade Junior med på passen. Februari blev det sjukstuga och lite annan fokus, sedan var det plötsligt dags! Han få ett pass på skidorna innan som väckte några slumrande muskler. Vädret var mulet med några minusgrader, perfekt för skidåkning men hade gärna varit utan vinden som bitvis var rätt isande.
Anmälde mig tidigt, så stod i startled 1 med start 9.15. Tog det rätt lugnt i början, ingen idé att stressa. Över Oxbergssjön så fick man känna på vinden rätt bra, och det var som en ringlande orm med skidåkare framför mig. Stakade på kilometer för kilometer. Lyckades ramla två gånger innan Oxberg, men landade mjukt så ingen skada skedd (mer än på egot). Var rätt sliten i Oxberg, men tankade lite energi och kunde vila i utförslöporna. Mental tankning av att se kilometerskyltarna svischa förbi!
Innan loppet hade jag satt ett tidsmål som kändes realistiskt med tanke på form, under 4 timmar. Vid passeringen i Oxberg (ca 28 km kvar) så kändes det som att det fixar jag.
Efter Gopshus var det en lång nerförsbacke där jag nog slog personligt hastighetsrekord! Stolt över att jag vågade släppa efter, speciellt eftersom jag kände igen backen, det var där jag körde in i en hel hög medtävlare på Tjejvasan (de låg över hela spåret) och slog mig blåsvart. Revansch!
Backen efter Hökberg gick också bra, fina spår och vågade hänga med skidorna.
Överlag var spåren väldigt bra, och med startled efter anmälningsdatum så blir det rätt spritt i spåret, vilket jag tyckte var bra. Är inte så säker på att byta spår, speciellt inte när det går fort, så glad att jag kunde välja eget spår i backarna.
Hade helt ok fäste och glid. Inte samma superglid som på Tjejvasan, men i gengäld hade jag fäste...
Tankade energi i Eldris, och kände att jag hade bra fart in mot mål då jag faktiskt körde om några. Mentalt bra.
Men på upploppet var jag jättetrött. Försökte svara när jag blev omkörd men det hände liksom inget, det fanns inget kvar i kroppen.
Första tre milen gick på ca 2.22 vilket känns helt ok.
Kom i mål på 3.37.14 vilket jag är nöjd med, jag kunde inte göra mer den dagen.
Vill jag köra fortare får jag helt enkelt träna lite mer, och gärna åtminstone mer än ett pass över milen innan!
Definitivt sugen på att köra något av Vasorna på skidor igen, men distans, lopp och när låter jag vara osagt. Ska ju funka med vardagen att träna också...
När jag letade boende så var det rätt dyrt med hotell för en, så jag kollade med Sara om inte hon hade lust att hänga med. Ställde inga krav på henne att åka skidor, ville bara ha lite sällskap på resan. Men nog stod hon också på startlinjen allt igår, hon med. Jättekul!
Skidträningen har inte blivit vad jag hade hoppats. Januari var ok, fick ju till och med lite styrketräning när jag hade Junior med på passen. Februari blev det sjukstuga och lite annan fokus, sedan var det plötsligt dags! Han få ett pass på skidorna innan som väckte några slumrande muskler. Vädret var mulet med några minusgrader, perfekt för skidåkning men hade gärna varit utan vinden som bitvis var rätt isande.
Anmälde mig tidigt, så stod i startled 1 med start 9.15. Tog det rätt lugnt i början, ingen idé att stressa. Över Oxbergssjön så fick man känna på vinden rätt bra, och det var som en ringlande orm med skidåkare framför mig. Stakade på kilometer för kilometer. Lyckades ramla två gånger innan Oxberg, men landade mjukt så ingen skada skedd (mer än på egot). Var rätt sliten i Oxberg, men tankade lite energi och kunde vila i utförslöporna. Mental tankning av att se kilometerskyltarna svischa förbi!
Innan loppet hade jag satt ett tidsmål som kändes realistiskt med tanke på form, under 4 timmar. Vid passeringen i Oxberg (ca 28 km kvar) så kändes det som att det fixar jag.
Efter Gopshus var det en lång nerförsbacke där jag nog slog personligt hastighetsrekord! Stolt över att jag vågade släppa efter, speciellt eftersom jag kände igen backen, det var där jag körde in i en hel hög medtävlare på Tjejvasan (de låg över hela spåret) och slog mig blåsvart. Revansch!
Backen efter Hökberg gick också bra, fina spår och vågade hänga med skidorna.
Överlag var spåren väldigt bra, och med startled efter anmälningsdatum så blir det rätt spritt i spåret, vilket jag tyckte var bra. Är inte så säker på att byta spår, speciellt inte när det går fort, så glad att jag kunde välja eget spår i backarna.
Hade helt ok fäste och glid. Inte samma superglid som på Tjejvasan, men i gengäld hade jag fäste...
Tankade energi i Eldris, och kände att jag hade bra fart in mot mål då jag faktiskt körde om några. Mentalt bra.
Men på upploppet var jag jättetrött. Försökte svara när jag blev omkörd men det hände liksom inget, det fanns inget kvar i kroppen.
Första tre milen gick på ca 2.22 vilket känns helt ok.
Kom i mål på 3.37.14 vilket jag är nöjd med, jag kunde inte göra mer den dagen.
Vill jag köra fortare får jag helt enkelt träna lite mer, och gärna åtminstone mer än ett pass över milen innan!
Definitivt sugen på att köra något av Vasorna på skidor igen, men distans, lopp och när låter jag vara osagt. Ska ju funka med vardagen att träna också...
