Idag var mamma och jag i Botaniska trädgården (i Uppsala) och kollade på cykeltävling. De hade byggt en bana som började uppe vid slottet, ett drop på en sisådär 4 meter, sedan hoppade de 15 meter över Dag Hammarskjölds väg, cirka 10 meter högt och sedan ett hopp till. Dessutom gjorde de trick samtidigt, och oftast landade de rätt.
Konstaterar att jag är en mespropp i jämförelse, och pojkarnas smärttröskel är antagligen otroligt hög. De såg ut att tänka "Hoppsan, jag missade visst en landning, bäst jag testar jättehoppet igen."
Men riktigt kul att se irl, det killades i magen ibland bara att stå bredvid!
