Studsmatta

Junior fick en studsmatta i julklapp/födelsedagspresent av farmor och farfar. Sedan den blev monterad för någon vecka sedan så har det varit väldigt mycket studsande. Läste någonstans att 10 minuter studsmatta motsvarade cirka 30 minuters löpning. Inte konstigt att jag blir trött, speciellt när Junior håller igång som värsta spinninginstruktören "hoppa mamma!" hojtar han så fort jag slutar. När barnet sedan sover sött på kvällen och mamman kraschar i soffan framför tv:n och ser reklamen om att 2 av 3 barn rör sig alldeles för lite, ja då känner hon sig rätt säker på att Junior är det där tredje barnet, det som rör på sig tillräckligt.

Lång väg tillbaka

Cyklade lite i skogen häromdagen. På plussidan var trevligt sällskap, fina stigar och att jag hörde göken. På minussidan helt klart den fysiska formen. Katastrof! Misströstar och känner som att jag aldrig kommer att kunna känna mig i ok form igen.
Men det var östergöken som ko-koade, så någon tröst borde jag ju få...

Farlig trädgård

Skulle bara ta en torr kvist. Böjde mig framåt och direkt gjorde det skitont i ögat. En annan kvist spetsade min lins så det blev ett hål i den på någon millimeter. Kändes inte ok, och farbror doktorn skrev ut en salva efter att ha konstaterat att hornhinnan var rispade. Å ena sidan är jag glad att det var linsen som gick sönder istället för ögat, å andra sidan, hade jag haft glasögon hade jag kanske sluppit pinne i ögat från början?
Ska man verkligen behöva skyddsglasögon så fort man går ut i trädgården?

Vila

När det gäller träningen så har jag lärt känna min kropp ganska bra, så jag vet ungefär när jag behöver vila i perioder när jag tränar hårt (vilket i och för sig är länge sedan nu). Lyssnar jag inte på kroppen så blir jag oftast sjuk, kroppen kräver sin vila. Men det är lätt att ignorera signalerna när man är trött i huvudet. Vadå, alla småbarnsföräldrar är väl trötta liksom? Bara att bita ihop och köra på.
Kardinalfel! Även huvudet behöver vila. Läst en del käcka träningstips , att man ska boka in träningstid i kalendern som vilket möte som helst. Varför inte även boka in lugn och ro också? Ingen telefon eller något annat som kan störa, bara umgås med sig älv utan en massa måsten. Inte helt lätt, men nödvändigt. En bil behöver både tankas och servas för att funka optimalt, så även människan. Servar man inte i tid kan hela motorn skära ihop om man har otur.
Testade igår. Istället för att jäkta så respekterade jag min bokade vila (även om jag glömde stänga av telefonen). Världen klarade sig bra utan mig, och jag mådde bra av att få varva ner. Orkade med kvällen bättre sedan. Nu ska jag bara komma ihåg att boka in vila lite regelbundet.

Påsk

Minusgrader och snö, det känns som det hade passat bättre på julafton än på påskafton... Men tycker faktiskt att det är lite mysigt med snön och alla fåglar som kommer och hälsar på och käkar i fågelbordet.
Idag lyckades vi faktiskt hyfsat med att inte få så mycket rester, trots att vi firade hemma tillsammans med syster och familj. Tokmätt blev jag redan innan jag åt av påsktårtan. Kladdkakebotten med vit chokladmousse på, gott men mäktigt!

Vårvinter

Har fått njuta av lite snö sista tiden, härligt! Av diverse olika anledningar har det inte blivit någon skidåkning, men väl pulkaåkning och snöskottning.
Junior tyckte att cykeln var bra i snön, så han har provat på det där med vintercykling nu. Han verkade tycka att det var en bra grej, vilket värmer mammans cykelhjärta.
Idag hörde och såg vi första tranan. Junior försökte trumpeta likadant, så halva skogen fick njuta av hans stämma...

Hjälpa till?

Läste en artikel om att barn som hjälper till hemma blir mer framgångsrika.
https://www.svd.se/barn-som-tvingas-gora-hemmasysslor-blir-mer-framgangsrika

Det låter ju bra, för idag har Junior gjort mycket hemma.
*Tvättat några maskiner tvätt, och tumlat.
*Startat diskmaskinen.
*Varit med och kastat soporna.
*Dammsugit (på låtsas). Både nere och uppe, jag orkade bara nere.
*Gjort chokladbollar.

Sedan en massa lek och mys också. Detta är vad vi gjort idag, vilket kort kan beskrivas som inget särskilt eftersom vi inte tränat en massa timmar, gjort något storkok eller fyllt dagen med organiserade aktiviteter. Men vi lyckades bli trötta ändå, båda två.
Det funkar ju inte att vänta tills han har somnat och göra allt själv sedan, utan han får vara med och hjälpa till. Vilket han gör så gärna.