onsdag 13 maj 2020

Uppåt

I helgen/måndags var jag sänkt. Spänningshuvudvärk kan göra asont och däcka en rejält, och ja, jag blev däckad. Såpass att det blev två dagar helt utan träning och minimalt med aktiviteter.
Igår provade jag ett lugnt pass inne, först strukturerad träning där jag höll mig på mattan, sedan lite fritt när det passet var avslutat. Benen kändes mycket bättre än huvudet, kändes bra att kroppen tyckte det var ok. 
Idag var det då dags för race igen, som vanligt på onsdagarna nuförtiden (fast nu är det bara två race kvar i cupen).
Försökte att gå ut lagom hårt, vilket ju är skitsvårt. Har gått ut för hårt på några race och ligger man inte på i början så seglar de andra iväg och får ett ointagligt försprång. 
Det var en lead-in med tre backar, och så småningom kom man till en platt varvbana där fem varv skulle avverkas. På sista backen kom jag ikapp en tyska som kör i min klass (D) och vi körde med några C-tjejer. När vi kom till det platta partiet så var vi fem tjejer som körde ihop och vi höll ihop resten av racet. Tyskan och jag körde om de två första placeringarna, så klart ville jag ju vinna. Insåg att det skulle bli spurt så kände mig lite nervös på sista varvet. Försökte hålla huvudet kallt och få till en bra spurt - vilket jag lyckades med och tog hem spurten i den gruppen! Glad och stolt över att jag lyckades med det, har ju förlorat ett par spurter tidigare under våren, så nu fick självförtroendet sig en liten boost.
Gissar att kroppen svarar lite bättre nu också, nu när halterna av björkpollen har sjunkit. Tacksam för regnet som har kommit. 
Nästa vecka är det nytt race och ny bana, hoppas att den goa känslan håller i sig!