Idag stod det distans på schemat, dessutom anordnades Bräknetrampen i Bräkne Hoby. Perfekt tillfälle att få lite sällskap på distanspasset. Cyklade dit och körde sedan 9-milsvarianten och cyklade sedan hem, totalt 13 mil blev det. Tredje passet på racern i år, så jag är nöjd.
Det kom riktigt mycket folk till start i Elittrampen, som var den långa varianten. Blev förvånad över att det trots allt finns så mycket seriösa cyklister i krokarna, kände direkt att det skulle bli ett roligt pass.
Hängde med förstaklungan till backarna efter Källaby innan jag fick släppa. Det var fler än jag som tyckte det gick lite väl fort och strax var vi en liten klunga. Samarbetet fungerade sådär, men efter ett tag hjälptes de flesta till med farthållningen. Fick det lite tungt vid Belganet och orkade inte täppa, då var vi tre som hade lite lucka. Jag föreslog att vi skulle hjälpas åt att dra ikapp, men en var inte så intresserad av att hjälpa till. När det var hans tur att dra så ryckte han och lämnade oss. Lite trist eftersom han inte hade hjälpt till en meter med farthållningen innan.
Passade på att få i mig lite energi och sneglade bakåt, såg att det var folk som närmade sig. Väntade in dem och hamnade i en jättebra klunga där alla förstod att det är bättre att hjälpas åt. Strax innan Ronneby var vi ikapp den klunga som jag tidigare släppt och plötsligt var vi ganska många. nu var detbara några mil kvar, men efter att ha cyklat över Saxemara på flera träningspass genom åren så vet jag att det är många höjdmetrar, och med möra ben så känns det!
Någon mil innan mål så börjar det dra väl mycket i låren för att jag ska kunna hålla klungan så jag fick släppa. Slog av lite på farten och tog det lite lugnare in i mål, ändå fixade jag de 9 milen på under 2,40, vilket känns bra. Hade ju inte ens en ambition att cykla fort innan, men väl vid start med en massa andra cyklister så dras man ju med ganska lätt...
