Så var det dags för deltävling 2 i Sverigecupen. Kraftigt regn och +4 grader hade meterologerna utlovat. När vi klev upp imorse så var det mycket riktigt regn, och temperaturen var på sina modiga 2 plusgrader. Det var rätt lockande att stanna i sängen, men jag hade ju en cupledning att försvara...
Regn nästan hela vägen till Hjo, men det såg ljusare ut, och när vi parkerade så var det bara några vilsekomna droppar som ramlade ner. Nu var det bara hoppas på att vi skulle klara våra race i uppehåll! Temperaturen var dock som utlovat.
Testade ett varv, och blev förvånad över hur torrt det faktiskt var. Arrangörerna hade dessutom lagt ner jobb på att förbättra banan. Banan består av backar. Uppförsbackar. Klart att det är lite nerför också, men det går så fort så det märker man inte. ca 130 höjdmetrar/varv känns i benen. Lite sten och några rötter också, men mestadelen av tävlingstiden är uppförskörningar. Det är en av anledningarna till att jag nu har drevat om min cykel till 42/29, en utväxling som kändes mer harmonisk på denna bana.
Var jätteladdad inför starten och höll på att dra iväg 15 sekunder för tidigt... Men tog starten och höll ledning. Men Irma satt på hjul och ville inte släppa, slet som en gris men hon hängde på. På det steniga partiet hade jag bra flyt, och det lät som hon släppte lite, men sedan var hon ikapp igen. Uppför banans längsta backe verkade hon ha vansinnigt bråttom och när det planade ut gick hon om. Försökte hänga på, men fick släppa meter för meter i den alltid så tunga pulkabacken. Plockade lite i den långa utförskörningen efter varvning, men så blev det ju uppför igen...
Tredje och sista varvet var jag rätt mör och blev passiv i min åkning, och till slut blev det en rätt stor lucka in i mål. Trött och lite besviken rullade jag över mållinjen på en andraplats, men idag fanns det inte mer än så i kroppen. Men imorgon är det nytt race och ny bana...
