Att få barn medför att man ser samhället med nya ögon. Förutom det självklara att min son faktiskt är ett av världens underverk, så märker jag hur jag ser omvärlden med andra ögon. Ett exempel är något så vardagligt som att handla.
En bebis har lite andra behov än vi vuxna. Det är inte mycket de behöver från affären, men min bebis behöver främst mat och blöjor. Blöjor tar en del plats, och ju större han blir desto större blöjor desto mer skrymmande. Logiskt.
Vi tar oftast bilen till affären på grund av detta (det blir liksom fullt under vagnen - jag har lite större och tyngre behov från affären än Junior).Ica är föredömliga och har familjeparkering. Gott om plats att lyfta honom ut och in ur bilen, och jag behöver inte trixa så mycket. Nu finns det ju en hel hög av alternativintelligenta människor som inte förstår skyltningen. Familjeparkeringarna är det ju smart att lämna till de som har barn i barnstolsålder, men vissa tolkar det som att det är utmärkt att parkera där när man har med sina tonårsbarn, sin hund eller varför inte en döläcker Mini cooper? Jag tolkar det som att dessa människor inte lider av några fysiska handikapp, eftersom den parkeringen har haft lediga platser, och jag har inte sett några tillstånd i deras vindrutor.
Så, för att dessa puckade människor inte fattar något, så kör jag runt parkeringen, hittar någon plats typ längst bort där det är ledigt på höger sida, tar ut min bebis som sitter i babyskyddet och kånkar bort honom till vagnsparkeringen och går och handlar. När jag kommer ut så r det ofelbart någon som parkerat jättenära (trots att det är tjugo andra lediga parkeringar runtom) så det är ett helt företag att få in honom i bilen utan att repa den andra bilen. Då har jag ändå en leksak som hänger och dinglar i rutan, så om föraren i den andra bilen hade bara kunde tänka och titta lite så hade hen upptäckt att det finns ett barn som hör ihop med min bil, och om de där två hjärncellerna kunde samarbeta så kanske kanske personen i fråga kunde lista ut att barnet kanske även färdas i bilen lite då och då.
Men nu är inte fallet så, och det händer att jag handlar på andra ställen än Ica, som alltså inte har sådana lyxsaker som familjeparkeringar, så jag lär blir en mästare på att trixa.
Småsaker i jämförelse med mina andra bekymmer förvisso, men ändå fascinerande att världen går runt och att mänskligheten har uträttat och uppfunnit en massa saker, trots att så många brister i sin vardagsintelligens.
